På många företag är det första besökaren möts av en reception fylld av lappar, utskrifter, plastbrickor och förvirrade besökare. Gymnasiestudenterna Adam, Fanny och Emil fick känslan av att ”det här borde gå att göra bättre” – och det blev början till Reonoma.

Idén var lika djärv som elegant: digitala besöksbrickor utan batteri, som går att återanvända om och om igen. När en besökare anländer fyller personen i sina uppgifter digitalt. Namnbrickan uppdateras automatiskt och fästs på kläderna. Inga papperslappar som skrivs ut. Inga klisterlappar. Inget avfall.

Adam, Fanny och Emil går tredje året på teknikprogrammet på Gnosjöandans Kunskapscentrum (GKC). Deras entreprenöriella resa började som det ofta gör – med ett UF‑projekt (UF står för Ung företagsamhet, en organisation som underlättar för ungdomar att testa på företagande).

De har ägnat många sena kvällar åt sitt projekt, lödat kretskort och löst både stora och små problem som uppstått längs vägen. Ibland har det varit någon enstaka kodrad som behövdes för att få hårdvaran att fungera.

– Vi har kollat på YouTube och googlat oss fram till hur man löser saker, säger Adam.

En mer strategisk utmaning har varit integritetsfrågan; eftersom applikationen lagrar personuppgifter behöver de kunna hanteras säkert.

I sann gnosjöanda har trion samarbetat med lokala företag och fått hjälp med bockning av plåt och 3D‑printing för att bygga dockningsstationen.

Minns ni ögonblicket då ni kände att UF‑idén kunde bli ett riktigt företag?

– Vi har varit på UF‑mässor och fått bra feedback, folk har sagt att produkten verkligen behövs. Det känns som att vi löser ett vardagsproblem på ett sätt som är både logiskt och framtidsmässigt, säger Adam.

Tanken är att de efter studenten ska starta ett aktiebolag, och sedan nå ut till fler företag med sin produkt. Efterfrågan finns, och den potentiella marknaden är stor.

– Hållbarhet är viktigt för oss som företag. Den batterilösa tekniken, möjligheten att slippa plast och pappersspill, och enkelheten i att integrera lösningen i företagens befintliga flöden bidrar till det. Vårt system är bättre och billigare än de som finns – och underhållsfritt dessutom, säger Fanny.

Besökssystemet har också en viktig säkerhetsaspekt, eftersom det är lätt för systemet att hålla reda på vilka som befinner sig i byggnaden.

– Och vi utvecklar det hela tiden. Det tillkommer extra funktioner, till exempel sms‑aviseringar när besökare är i receptionen, säger Emil.

Gnosjöandan för en ny tid

Reonoma är en berättelse om lokalt driv, tekniskt mod och en vilja att göra saker bättre. Det är också berättelsen om ett företag som kanske snart gör samma sak nationellt som de en gång gjorde i ett klassrum i Gnosjö: visar att de bästa idéerna ofta föds när någon vågar tänka att ”det här borde kunna göras smartare.”

Bygden har länge varit känd för sin tillverkningsindustri, dominerat av plast och metall. Kanske ser vi nu en utveckling där gnosjöandan gör ett språng i en ny riktning – med fokus på programmering, kretskort och smarta digitala tjänster?

Via ett enkelt gränssnitt i datorn syns tydligt vilka besökare som finns registrerade.

Från vänster: Emil Karlsson, Adam Axelsson, Fanny Sommehed.