Upplev våra naturreservat

Är sommaren någonstans vackrare än i naturreservatet Ettö? Vid Isabergs fot och omgiven av Algustorpasjön ligger ett av Nissadalens skönaste naturreservat. Halvön Ettö är uppbyggd av sand som både Nissan och forntidens isälvar spolat ut i Algustorpasjön. De tidigare slåtterängarna betas numera. Den norra delen utgörs av strandängar och en björkhage med många enbuskar. Genom Ettö naturreservat går den västra delen av Järnbärarleden som västerut går mot Isaberg och österut mot Isabergs golfbana. 

I Långelaggens naturreservat finns en orörd mosse och en stor artrikedom. I området finns också ett rikkärr, något som är mycket ovanligt i den här delen av länet. Långelaggen är en svagt välvd mosse som är glest bevuxen med martall och björk. På marken växer myrlilja, tuvull, ljung, klockljung och kråkbär. I mossens ytterkanter växer sumpskog som mest består av tall. På fastmarken runt mossen växer tallskog i varierande ålder, förutom i reservatets nordöstra del där det finns äldre granskog med inslag av lövträd. Öster om Långelaggen ligger byn Stora Svalås på en åsrygg och delar av åsens västra sida ingår i reservatet. Flera vattenflöden tränger fram i sluttningen och på vissa ställen finns utfällningar av järnockra.

Uppebo är en del av högmossen Store Mosse som började bildas för cirka 8000 år sedan. Det kallas högmosse eftersom mossen är välvd och blir högre in mot mitten. Torven i mossen har bildats av växtdelar som bara delvis förmultnat. Den fuktiga miljön i mossen har gjort så att de döda växterna inte kunnat brytas ned helt. Uppebo är inte ett välbesökt friluftsområde. Reservatet gränsar till Store Mosse nationalpark, men det finns inga markerade stigar eller vandringsleder i reservatet eller till nationalparken.

Klosjöns naturreservat är ett stilla och tyst naturområde. Här upplever du bara naturens ljud som vind och fågelsång. Klosjön är en sjö och ett naturreservat i Källeryds socken i Gnosjö kommun. Naturreservatet omfattar 67 hektar och är skyddat sedan 2012.I Klosjön finns det både abborre, gädda, man har även planterat in mört. Idag fungerar en gammal väg som strövstig genom reservatet, mellan Klosjön och Hanabomossen. Längs strövstigen finns en enklare rastplats med eldstad. Där kan man elda med medhavd ved. Du hittar till Klosjön om du på väg 151 mellan Gnosjö och Hestra svänger av vid skylten "Nabban".

Långö Mosse är en avlång mosse som angränsar till Store Mosse nationalpark i söder och Österån i norr och är en del av Store Mosse myrkomplex. Tillsammans med nationalparken bildas ett stort vildmarksområde med ett spännande växt- och djurliv. Långö Mosse och Svanasjön består av en högmosse med tillhörande randskog samt öppen myr. I södra delen finns en sänkt sjö vid namn Svanasjön. Några myrholmar med barrblandskog sticker upp ur mossen.

Naturreservatet är nästan 2000 ha stort och har ett rikt fågelliv med bland annat flera häckande vadarfåglar. På vissa myrholmar finns riktigt gammal barrskog och på mossen växer dvärgbjörk. Under andra världskriget bröt man torv på mossen och idag avvattnas mossen genom många diken. Under 2010-2015 pågår ett restaureringsprojekt som syftar till att återställa mossen till ett mer naturligt tillstånd. Inom ramen för projektet byggs även anläggningar för besökare, såsom parkeringsplats, fågeltorn och en spång över mossen. Naturreservatet ligger mellan Anderstorp och Nissafors. 

Naturreservatet Brokullen är en mosse som ligger i utkanten av nationalparken Store Mosse. Reservatet bildades för att utöka skyddet av de stora myrområden som finns i nationalparken. Brokullen är en högmosse som började bildas för cirka 8000 år sedan. Det kallas högmosse eftersom mossen är välvd och blir högre in mot mitten. Torven i mossen har bildats av växtdelar som bara delvis förmultnat. Den fuktiga miljön i mossen har gjort så att de döda växterna inte kunnat brytas ned helt. Mossen är i stort sett opåverkad av människan och det finns inga spår efter exempelvis torvbrytning.

Marieholmsskogens naturreservat är bildat för att bevara en barrskog med höga naturvärden. Reservatet ska också ge möjlighet till naturupplevelser och vetenskaplig forskning - så länge naturvärdena inte tar skada. I södra Sverige är det idag mycket ovanligt med så här stora gammelskogar. Under en tioårsperiod med början av år 2005 dog en stor del av granarna i området på grund av stormfällning och granbarkborreangrepp. I en orörd skog är sådana händelser en viktig del i skogens dynamik, tillsammans med brand och översvämningar. Alla dessa störningar skapar en varierad skog, som i sin tur ger många olika djur och växter möjlighet att hitta sina speciella livsmiljöer. Här finns små partier sumpig granskog och öppnare tallhedar. Bäckar, bergbranter, sjöar och mossar ger en varierande och fuktig miljö. Detta leder i sin tur till en artrik moss- och lavflora. I reservatet lever dessutom många urskogsgynnade skalbaggar. Tjäder, spillkråka och skogsmesar är vanliga.