Catharina Friborg, Veronica Jörgensen, David Holm och Emma Melert (ovan) är stolta rektorer. Att grundskolan har goda resultat beror på flera framgångsfaktorer, som exempelvis trygghet och studiero.

Meritvärdet för niorna i Gnosjö har höjts för tredje året i rad, vilket innebär att fler elever kommer in på de nationella programmen. En positiv trend att vara stolt över. Men även hela grundskolan har mycket positiva resultat och är bland de främsta i Sverige.

Både Hillerstorps- och Bäckaskolans nior har höjt antalet behöriga till gymnasiet det senaste året. Grundskolan i kommunen har överlag mycket goda resultat jämfört med resten av Sverige.

Systematiskt arbete har gett resultat

Skolan har enligt lag skyldighet att utvärdera sina resultat och ta fram planer för att förbättra. Till sin hjälp använder kommunerna databasen Kolada. Här kan skolorna jämföra sig med resten av Sveriges skolor. Databasen visar röda, gula och gröna siffror på ett mycket pedagogiskt vis. De gröna resultaten visar på att man är bättre än de flesta skolor i Sverige. Det är dit man strävar.

Under några år var siffrorna röda för Gnosjö kommuns grundskolor. Men de tre senaste åren visar de mer grönt, vilket är oerhört positivt. Camilla Hansson, utvecklingschef, analyserar resultaten tillsammans med Anette Skötte, Kultur- och utbildningschef.

- Vi har gått från röda siffror till gröna. Vårt systematiska kvalitetsarbete har hållit på över många år. Vi finslipar våra resultat mer och mer. Nu ligger Gnosjö bland de bästa grundskolorna i Sverige! Idag kan vi gå ner i detaljnivå och rikta våra resurser mot rätt saker, menar Anette.

I Camillas uppdrag ingår att hon analyserar och tar in forskning för att styra åt vilket håll grundskolan ska arbeta. Då utgår hon från vad verksamheternas och rektorers analyser påvisat. Tillsammans med rektorerna sätts nya mål och aktiviteter inför kommande utvecklingsområden. Rektor genomför samma process på sin enhet tillsammans med pedagogerna.

Camilla och Anette är stolta över det goda resultatet för grundskolorna.

Goda skolresultat ger frihet att välja

– Om du är behörig till gymnasiet så har du friheten att välja. Vi ser till exempel hur viktigt det är med svenskan. Och det är framför allt i svenska, som har vi sett väldiga förbättringar. Ett tidigt mål, vi har, är att man ska vara läsare i årskurs ett. Sen har vi ett språkutvecklande arbetssätt, vilket har gett resultat, fyller Camilla i.

Framgångsfaktorer

”Trygghet och studiero” är indikatorer som politiken tagit fram. ”Ledning och stimulans” inom undervisningen är också något skolan fokuserar på för att kunna nå de barn som behöver extra stöd och de med behov av extra stimulans. I det systematiska kvalitetsarbetet görs analyser av resultat kontinuerligt. Då ser man både framgångsfaktorer och utvecklingsområden.

Några framgångsfaktorer i våra grundskolor är att det är hög behörighet bland lärarna, stationsbaserat arbetssätt i olika ämnen, att organisationen är stabil, tydligt fokus på ledning och stimulans, det finns uthållighet med rutiner, trygghet och lagom mycket läxor.

– På skolorna i vår kommun, från förskola till gymnasium, arbetar man mycket med att eleverna ska känna trygghet och ha studiero. Om man känner sig trygg i skolan, så trivs man bättre och på så sätt höjs även närvaron. Vi har god närvaro om man jämför med övriga länet. Närvaro är något som pedagogerna och rektorerna har överblick över. När en elev börjar ha mycket frånvaro kontaktar vi vårdnadshavarna. En tidig kartläggning är en förutsättning för rätt insatser, fortsätter Anette.

Enligt Kolada är det lugnt och tryggt på skolorna, vilket underlättar trivsel.

– Vi behöver även stärka de områden vi redan är starka på. Vi är aldrig nöjda utan vill förbättra verksamheten hela tiden så att eleverna lyckas att lyckas, tillägger Anette.

Stationsarbete underlättar för eleverna

Emma Melert rektor på Åvikenskolan berättar om vad stationsbaserad undervisning är. 

– Om du har en helklass på cirka 20 till 25 elever, kan det vara svårt att nå alla. Med det stationsbaserade arbetssättet kan man ibland starta med en gemensam genomgång. Sedan har man exempelvis tre till fyra stationer. På så sätt kan man arbeta med ämnet på flera olika sätt. Eleverna är vana vid arbetssättet och är på så vis självgående. Vi använder ipads med olika appar för att träna olika ämnen. På en station har läraren förberett så att eleverna arbetar med begrepp och ett räknesätt. På station nummer två finns kanske ett matematikspel, där man kan arbeta två och två. Spelet kan vara fysiskt. Den tredje stationen kan läraren ha en station med instruerande matematik en-till-en. På en lektion på 60-80 minuter, så har läraren mött alla elever och har haft möjlighet att stämma av. Läraren har mött eleverna i mindre grupper till skillnad mot i traditionell undervisning, där läraren möter hela klassen och kan missa att elever inte hänger med. Gruppstorlek kan också variera och man kan dela upp arbetat mellan ämnena, exempelvis en mattestation, en svenska station och så vidare.

Åvikenskolan har haft det här arbetssättet i flera år. Man började med vissa ämnen. Idag arbetar man med stationer i samtliga ämnen.

– Det är ett av flera sätt att undervisa. Det här är ett sätt att blanda med för att upprätthålla engagemang och intresse hos eleverna. Med stationer får barnen resa sig upp och röra sig lite, som en naturlig del i undervisningen. Många kan ha svårt att sitta still i en hel lektion.

Flera av skolorna i kommunen har visat intresse för den stationsbaserade undervisningen.

– När man arbetat flera år med arbetssättet så kan man fördjupa det. Förändring måste få ta tid, menar Emma Melert.

Relationsnära förhållningssätt

David Holm, rektor på Hillerstorpsskolan menar att en framgångsfaktor är skolans relationsnära förhållningssätt.

– Vi jobbar mycket med att bygga relationer med eleverna. Har man en professionell relation med eleven, så har den bättre förutsättningar att lära sig. Elever har svårare att lära sig av någon de inte känner. På skolan har vi lärare med rätt kompetens. Vi har förmånen att ha personal som arbetat länge på skolan. Lärarbyten innebär alltid en osäkerhet i klassrummen.

Att skolan har få lärarbyten är väldigt positivt för eleverna. En annan framgångsfaktor är det värdegrundsskapande arbetet som kallas KRAM.

– KRAM står för kamratskap, respekt, ansvar och miljö. Här arbetar vi systematiskt, schemalagt en gång i veckan från förskoleklass till och med nian. Det är en faktor, som ger en extra arena att bygga relationer på. Till exempel arbetar vi med hur man beter sig på nätet eller hur man är när man är en bra kompis. Speciellt viktigt i den här tiden vi lever i är att skolan är en trygg plats, och att eleverna får en bra handledning av kloka vuxna.